När något händer framför kameran

När något händer framför kameran

Jag fascineras över hur man med en kamera så radikalt kan variera och förändra en människas utseende. Jag fotade en familj igår. När jag började fota enskilda bilder på sonen så var bilden nedan den första bilden jag tog. En testbild. Jag hade ännu inte satt ljuset som jag ville, och jag hade ännu inte gett honom några som helst direktiv förutom var jag ville att han skulle stå. Jag ville bara se om exponeringen var rätt och se vad som behövde justeras.

 

 

Därefter började jag ge honom lite mer specifika direktiv, .jag pratade mer med honom, och fem bilder senare så ser jag ett helt annat ansikte i sökaren.  Jag tror skillnaden egentligen har mer att göra med att jag började prata med honom, snarare än vilka specifika direktiv jag gav honom. 

fotograf-umeå

Sen är ju frågan vilken bild man föredrar, eller vilken som är mest sann – men den diskussionen tänker jag inte ge mig in på just denna gång.

Barnporträtt

 

I helgen har jag fotograferat lite familjer. Bland annat de här barnen. Killen till vänster har jag fotograferat förut, så han börjar ha vanan inne (uppenbarligen, han ser ut som det coolaste barnet i hela världen). Hon till höger var dock första gången. Snäppet blygare, inledningsvis iallafall.

fotograf-umeå

Förutom den här familjen hade jag även en annan välbekant familj på besök. Så jag lämnar er för den här gången med de här två bilderna. God jul om vi inte hörs före!

Fler porträtt

Jag har fortsatt att porträttera människor så ofta jag kan, i mitt lilla porträttprojekt. Jag har tagit chansen att experimentera lite varje gång trots att jag inledningsvis tänkte fota människor med exakt samma ljussättning. Så har det inte blivit – grunden är densamma hela tiden, men jag experimenterar också med olika varianter av den. Det känns fortfarande givande, och jag tar fortfarande chansen så ofta jag har möjlighet – om någon hör av sig, eller om det så bara råkar vara någon som har ett ärende i kontoret/studion. Jag frågar alltid om dom hinner med ett litet porträtt.
Nu har jag publicerat många av de här bilderna i ett tidigare inlägg, men det finns några nya här och jag har några på lager som jag inte hunnit redigera också. 

Nåväl, här nedan finns en liten slideshow som ni kan få kika på.

 

 

 

Ljuskvalitet

Ljuskvalitet

 

För någon vecka sedan fick jag ett uppdrag med kort varsel – att dokumentera det här paret när dom för första gången var riktigt finklädda tillsammans, med långklänning och frack. Nu när jag tänker tillbaks på uppdraget, så känner jag mig faktiskt lite nöjd med mig själv. Det var faktiskt inte så enkelt som man kan tro – framförallt hade jag mindre tid än jag någonsin haft på ett fotouppdrag. Fotograferingen skulle ske precis innan paret blev hämtade av taxin. Och den skulle ske i lobbyn på hotell Plaza i Umeå. Men det är egentligen inte det här jag vill blogga om. Det jag vill visa med det här inlägget är egentligen vad det gör att komma förberedd och välutrustad till ett fotouppdrag – att det finns ett värde i att släpa med sig blixtar, blixtstativ och ljusformare, även om man har kort om tid. Att själv kunna bestämma över ljusets kvalitet kan göra en oerhörd skillnad för en bild – även om man givetvis inte behöver använda blixtar i alla situationer.

Bilden ovan är alltså ljussatt. Bilden nedan visar vad jag hade fått för bild om jag hade förlitat mig på det befintliga ljuset i lokalen. Jag visar ju vanligtvis ”lyckade” bilder i min blogg men gör ett undantag här av pedagogiska skäl. Bilden nedan är en oredigerad testbild jag tog innan jag började posera och ljussätta paret. Bilden är alltså tagen enbart för att se vad jag hade för ljus att jobba med utan blixt. Jag tror ni ser skillnaden, och att ni förhoppningsvis föredrar den övre bilden. 

 

Personligt porträttprojekt

De senaste två veckorna har jag inlett ett litet, och väldigt enkelt fotoprojekt. Ofta tänker man sig kanske att fotoprojekt måste ha sin grund i välformulerade tankar och teorier. Men jag ville helt enkelt bara fota mer ”folk”, och göra det helt och hållet på mitt sätt. Bilderna är egentligen väldigt enkla porträtt, rakt upp och ner, men lite annorlunda ljussatta, och i lite skeva i färgerna. I vilket fall som helst har det varit skönt att bara fota, för min egen skull. Det måste man unna sig ibland som fotograf, annars är det lätt att man hamnar i en rutin av att fotografera ungefär som ens kunder förväntar sig att man ska fota, och glömmer bort sin egen vision. Några av de här ansiktena är människor jag känner, men de flesta är främlingar. Det är egentligen det jag velat fokusera på, att möta nya människor.

Projektet är inte slutfört heller, utan att jag fortsätter samla på ansikten ett tag till – det kan hända att det svänger iväg i någon annan riktning så småningom, men än så länge är det ”bara” en samling fotograferade ansikten.

En bild på ett barn

Jag är ju en fotograf som är relativt bred vad gäller vad jag fotograferar – även om jag först och främst ser mig som en porträttfotograf. Jag är inte särskilt förtjust i att fota landskap eller döda ting. Hur som helst så fokuserar jag på att fota människor, om det sen är företagsporträtt, bröllop, eller till och med barn spelar egentligen inte så stor roll för mig. Den här bilden, till exempel, är en bild på ett barn som jag fotade här i studion.  Bilden är förövrigt ett ganska talande exempel på vad jag själv gilllar för bilder just när det kommer till porträtt på barn.
Nu har jag lagt lite extra tid på postproduktionen i Photoshop på den här bilden… Ungefär 1,5 timme bara med det. Bilden fungerar bra med en vanlig grundläggande retuschering också, så som kunden köpte den, men jag tycker verkligen att bildbearbetningen kan ta en bild så mycket längre om man tillåts lägga tiden som krävs för det. Och egentligen är det så som jag egentligen skulle vilja göra – fokusera på att sälja färre antal bilder, men mer genomarbetade – just vad gäller barn. Barnfoto har annars en tendens att handla mer om kvantitet än kvalitet och jag vet inte riktigt om marknaden för det sättet att jobba med barnporträtt finns i Umeåtrakten. Det skulle ju alltså bli färre, mer genomarbetade bilder, till ett högre pris (något jag skulle behöva räkna på isåfall). Kommentera gärna eller maila mig angående det om ni har några tankar i ämnet.

 

Call Now Button