I dagarna har jag fotograferat några personalbilder till studion. På vårt jobb så behöver personalbilder inte innebära att hen står med armarna i kors mot en vit bakgrund och ser glad ut – vilket gör det hela lite intressantare. Till det här blogginlägget hade jag tänkt prova att låta min nördighet blomma ut helt och hållet – så jag tänker berätta om några av bilderna, med tillhörande ljussättningsdiagram! Vi börjar med Magnus (ljussättningsdiagrammet för varje bild ligger direkt under bilden i fråga) .
Magnus fick ställa sig några meter från en vitmålad vägg. På hans högra sida är han belyst av ett paraply med silverfärgad insida. Hans ansikte är belyst av en Elinchromblixt med raster. Skuggan som ligger bakom honom är skapad genom att rikta paraplyet nästan rakt mot kameran – det syntes väldigt tydligt redan med inställningsljuset var skuggan lade sig. Det såg bra ut nästan på en gång, förutom att hans kavaj försvann helt in i mörker så jag la till ytterligare en blixt med raster från sidan som träffade honom på kavajen. Det krävdes lite finlir för att den inte skulle träffa hans hand också bara. I övrigt var det bara att försöka få Magnus att se mindre glad ut. Det här är sista bilden vi tog på honom och den blev bäst.
När vi fotade Felicia var jag först inne på att använda en Beauty dish men det blev inte så intressant. All heder åt Emelie som föreslog att vi skulle använda en blixt med raster som huvudljus. Det krävs rätt slät hy för att komma undan med så hårt ljus från sidan. Men det funkade bra här tycker jag utan alltför mycket photoshoppande. Felicia stod precis bredvid den vita väggen, och huvudljuset kom lite från sidan från en blixt med raster. Jag provade att lätta upp skuggorna lite okonventionellt genom att slå en annan blixt med raster i det närmaste rakt ner på en reflektor placerad under henne. Huruvida detta gav så mycket i praktiken är en annan sak. I efterbehandlingen la jag dock till lite ljus på väggen bakom henne – den blev lite för jämngrå och tråkig annars tyckte jag.
Matt, fotograf själv, krävde dock en betydligt mindre komplicerad ljussättning – han hade en väldigt tydlig vision själv som han ville att jag skulle genomföra. En svartvit bild, tagen mot en mörk bakgrund (bakgrunden var i själva verket mörkblå) . Jag använde en softbox, relativt högt, lite framför, bredvid. Bam! Fort var det gjort… Jo, vänta, precis när jag skriver det här blogginlägget så slår det mig att diagrammet ljuger. Det fanns också en blixt med raster inblandad. Jag slog den från hans högersida, riktad enbart mot kameran han håller i.
Sara fotade jag mot en ljusrosa bakgrund. Det här var faktiskt inte enkelt, främst för att jag verkligen inte gillade hur bakgrunden såg ut. Det blev för platt och tråkigt. Jag önskar jag hade haft min beauty dish med raster tillgänglig, vilket kanske hade gett mig lite mer kontroll – men det var först när jag slog en Nikon SB-900 med gul gel mot bakgrunden som det hände något mer intressant med bakgrunden och jag kunde känna mig ganska nöjd (helt nöjd är jag aldrig) . Den gula blixten blandades med den rosa bakgrunden och blev orange. I övrigt en ganska enkel uppställning av ljuset. En beauty dish precis framför henne, och en reflektor under. Jag hade även en assistent (Therese) som slog en blixt med gul gel mot hennes axlar och bakhuvud. Kan jag slänga in lite extra färger i en bild så gör jag det gärna.
Jag måste dock tillägga att på just den här bilden hade jag ännu inte börjat slå den gula blixten mot bakgrunden – men Sara föredrog hur hon såg ut på just den här bilden. Så det jag gjorde då var att låna den orangea tonen från senare bilder (när jag hade börjat slå den gula blixten mot bakgrunden) och återskapade effekten i Photoshop på den här bilden också. Jag ser verkligen ingen skillnad…men hade jag inte skapat färgeffekten ”på riktigt”, så hade jag nog aldrig kommit på tanken att skapa den i Photoshop heller, så jag vill trycka på att det verkligen är av vikt att göra rätt direkt i kameran istället så besparar man sig en hel del jobb senare.
Amanda, även hon fotograf, provade jag först att fota mot en vit vägg med hårt ljus (beauty dish om jag minns rätt) . Det blev helt ok. Sen tog jag ut henne en bit från en vita väggen, och placerade en blixt med raster precis bakom henne, riktad tillbaks mot kameran. Ett tag provade jag att lägga över en orange plastkasse över den blixten, men det blev inte riktigt bra. Huvudljuset kom från en softbox, riktad rakt neråt, just framför henne. När det gällde Amandas bilder handlade det annars mest om själva posen och uttrycket, och den här stod ut, och gjorde bildurvalet väldigt enkelt.
Emelie fotade jag mot en mörkblå bakgrund som hon fick stå ett par meter ifrån. Beauty dishen stod på ett boomstativ högt framför henne. Två blixtar med raster stod bakom henne, en riktad mot bakgrunden, och en mot nedre delen av hennes kropp (som höll på att smälta ihop lite med den mörka bakgrunden) . Jag använde mig även av en reflektor på sidan om henne. Jag är dock lite osäker om jag fortfarande använde den till just den här bilden. Om den har en effekt, så är den relativt subtil och lättar bara upp hennes underdel lite.
Det var det jag hade att komma med. Jag vet inte om den här typen av inlägg ger något för alla som läser min blogg, men jag tror att jag har en del fotografer som är inne och kikar ibland om jag tolkar mitt statistikprogram och era sökningar rätt. Så jag hoppas att ni fick ut något ut av det här iallafall!
